Den äldsta neolitiska bågen som kändes från Europa hittades i anaeroba lager mellan 7, 400–7, 200 BP, det tidigaste lagret av bosättning vid sjöbebyggelsen vid La Draga, Banyoles, Girona, Spanien. Det intakta exemplet är kort på 1,08 m, har ett D-format tvärsnitt och är tillverkat av barskträ. Stenhandledsskydd, tolkade som visningsversioner av armband, utgör en avgörande del av bägarkulturen och pilspetsar finns dessutom i allmänhet i bägargravar. Europeiska neolitiker, pilhuvuden, skador och framställningar tyder på att bågskytte i neolitisk och tidig bronsålder i Europa var en viktig form av mänskligt våld. Som illustreras av ockuperades den neolitiska bosättningen vid Carn Brea mellan omkring 3700 och 3400 f.Kr. Utgrävningar fann att varje träkonstruktion på platsen hade bränts,och det fanns en koncentration av pilhuvuden runt en trolig ingång till inneslutningen; dessa pilar kan ha använts av en stor grupp bågskyttar i ett organiserat angrepp.
Bild 691A | Grottmålning av en strid mellan bågskyttar, Morella la Vella, Valencia, Spanien. | Eduardo Hernández Pacheco / Public domain
Författare : Peter Skalfist
Kommentarer
Skicka en kommentar